onsdag 3 december 2014

En fin morgon

I dag är dagen då det är exakt ett år kvar till medelåldern. Eller hur det nu var. Age is just a number låter allt bättre ju äldre jag blir. Var dock lite nervös inför just den här födelsedagsmorgonen eftersom J var på jobb och ansvaret för förberedelserna låg hos mina 4- och 6-åriga pojkar. Jag hade fått instruktioner om att ladda kaffekokaren innan jag går och lägger mig. Före det var detta det sista jag gjorde som 38-åring. Den traditionella dörrkransen, i år utökad med lite tall, en och lingon. Nöjd med resultatet, trots "strånten" (stronten?) till höger:


Tio över sju vaknade storebror, steg upp och väckte med sin tystaste röst sin lillebror. Jag hade bestämt mig för att försöka somna om för att inte ligga och lyssna och vara nervös för att de ska söndra något och lyckades faktiskt i några omgångar. Så här hittade J dem då han kom hem lite över åtta:



Det enda missödet var ägget. "Mamma, jag satte mig i misstag på ett ägg" berättade C senare för mig.


Så här fint hade de lagat:


Och så här skönt var det att kramas och bli uppvaktad på sängen:


Notera ostskivorna:


Morgontrötta men lyckliga:


TACK, mina kära pojkar -både stor som små- för världens bästa födelsedagsmorgon! Tänk, att de fixade allt från att skära bröd till att hyvla ost. Jag är djupt imponerad och väldigt tacksam över att de ansträngde sig så för mig.

tisdag 2 december 2014

Kalas och julpynt

Det hörs så mycket gnäll och klagomål om den här årstiden och tänk, då är den här tiden på året verkligen min favorit. Jag älskar då det blir mörkt och mysigt, jag får pyssla och pynta och det doftar hyacint och pepparkaka i vårt hem! Julen är magisk och det får barnet i mig att vakna till liv. Tur att jag har barnen att dela min glädje och iver med. Här bakar vi pepparkakor för andra gången i år.




Bara någon dag senare var det också dags att baka tårtbotten inför Caspers och mitt gemensamma kalas. Provsmakaren var på plats.


Vi bullade upp på köksön som vanligt


och sjöng för Casper som fick blåsa ljusen.


Inför kalaset tog jag också fram det första julpyntet.







Samt lagade en fotovägg på ett av våra skåp.


måndag 24 november 2014

Första snön

Minst lika ivrig som barnen vaknade jag till den första snön som låg på marken. Jag har alltid älskat snö och vinter och blir varje gång lika entusiastisk då den första snön faller och lika besviken då den smälter. Casper for på hockey så det blev lördagsfrukost enbart för E och mig.


Termometern visade betryggande -1,3 grader.


Efter frukost till Frozen tog vi på vinterkläderna och grävde fram pulkorna.










Jag ÄLSKAR!

Smått och gott

Vår sommarstuga finns inte mer. Men förhoppningsvis finns en ny nästa sommar. Om den finns står den åtminstone stadigt.


Emil har gjort fönster"tarror"


med koncentrerad min.


Vi har ätit fredags"snäx": mozzarellabollar och körsbärstomater på cocktailpinnar á la 80-tal, paprika- och morotsstavar med dipp och marinerade oliver. Alltid samma.


Vi har haft dagiskalas åt 6-åringen. Menyn har han godkänt själv. Jag var nöjd: hembakta semlor med smör, ost, skinka, medvurst, sallad och gurka samt fruktspett.


Sedan skattjakt med ballongsprängning,


identifiering av föremål i lådan,


känna igen det de andra ritar


och sedan "skatten", dvs glassportion man själv fått designa.



Resten av eftermiddagen lekte de med alla nya, fina leksaker.


Jag kände mig tydligen som övermänniskan i köket och lagade sushi till middag....




Det var på allt sätt en lyckad dag.

måndag 10 november 2014

Om att fira

Jag är en person som älskar att fira. Det finns helt enkelt inget bättre än att förgylla vardagen med att fira lite. Och är det födelsedag ska det vara fest! Linn skriver att deras november månad är ett enda firande. Härligt! Bra att ha något att fira under denna mörkaste av månader då man knappt vågar sig ut med bil efter kl 15 av rädsla att köra på någon eftersom mörkret slukar upp varenda en utan reflex.

Vi firar en födelsedag i början av november och det är så klart Caspers. Men i december -då är det vår tur! Vi inleder starkt med mig som avlöses av min bror på självaste självständighetsdagen. Dessutom fyller brorsans sambo, min svärmor, min gudson och syrrans man. Däremellan firar vi jul och innan jul att det blir nio år sedan vi träffades, Jojje och jag. Sedan avslutar vi traditionellt med nyår -i år på den riktiga dagen med våra traditionella nyårsvänner. Det ser jag nu redan fram emot!

Så glöm inte att fira, gott folk. Det finns alltid en orsak!


Här firar vi att J byggt färdigt terrassen år 2007. Kolla de matchande frisyrerna!

söndag 9 november 2014

Simsemester 2014

För fjärde året i följd packade vi våra väskor med simgrejer, shorts, kjolar och sandaler. För fjärde året i följd åkte vi till samma ort på Kanarieöarna för att tillbringa en vecka i somrig värme och njuta av solskenet. För fjärde året i följd gillade jag stället och tänkte att hit kommer vi att återvända. Det ligger ett lugn över strandpromenaden, det svallande havet och de karga bergen. Ett lugn som tilltalar mig. Aldrig hade jag trott att Kanarieöarna skulle bli min semesterort. Men ju äldre jag blir desto mer gillar jag att bli överbevisad. Speciellt då det leder till en fyra timmar kortare flygresa.

Pojkarna simmade från morgon till kväll. C fyllde sex och var nöjd med att fira under resan. Alltid orkar han inte leka med sin lillebror och för honom, liksom för hans föräldrar, spelar god mat en allt större roll. På alla vykort han skrev nämnde han den goda maten vi ätit. Glädjande, om än något överraskande. Han skulle behöva något eget att underhålla sig med, men tålamodet räcker inte riktigt till att öva sig läsa så han skulle kunna sjunka in i den litterära världen. I slutet av veckan var han redan riktigt skicklig på att crawla.




E lärde sig simma allt säkrare och allt längre sträckor. Härligt att se hur de utvecklas! Till all lycka hade han sina kusiner att ty sig till då storebror gjorde sig oemottaglig för lillebrors förslag till lekar. Speciellt den äldre av kusinerna som bara är 1 år och 2 månader yngre än E var bra leksällskap. Härligt också att se kusinerna leka tillsammans. 





Min finaste Casper. 6 år!


Kusinerna


Pojken med rubikskuben


En slänger...


 ...den andra dyker.


Medan den tredje dricker Sangria på balkongen.


Vi fick njuta av vackra solnedgångar


Pojkarna slappnade av före middagen med Kalle Anka




Att få dessa två på bild utan att de gör miner är för närvarande omöjligt.